Josely Vianna Baptista: Mitt barocka land. De himmelsblå palmträden (2020)
Hösten 2022: Ett musik- och poesiprogram om urfolket Mbyá-Guaranis sydamerindianska heliga sånger. Ursprungsfolkets var seminomader och deras djupt andliga kosmovision återspeglar deras livssätt där musiken och de hemliga sångerna går i arv från generation till generation. Medv: Lotti Sharif, Gui Mallon och Ulla M Gabriel. Tid: 18 sept, kl 17 i Högsbo kyrka.
Hösten 2021: Poesisamtal med översättaren Ulla Gabrielsson och Birgitta Wallin om Josely Vianna Baptistas bok Mitt barocka land. Livestream från Stadsbiblioteket i Göteborg 11 november, 2021, kl 18. Lyssna till ett klipp med mbyá-guaranis sånger här:
Diadorim publicerade våren 2020 poesi och amerindianska ursånger i tolkning av Josely Vianna Baptista. Illustrationer av Francisco Faría. Översättning: Ulla M Gabrielsson.
Mitt barocka land: De himmelsblå palmträden (2020)
Läs John Swedenmarks recension på poesisajten Örnen och Kråkan:
15.-200610-Josely-Vianna-Baptista
Diadorim Arts gav 2020 ut den prisbelönta hybridboken Mitt barocka land: De himmelsblå palmträden (Roça barroca 2011, 2018) av den brasilianska poeten och översättaren Josely Vianna Baptista.
Boken innehåller Joselys poesi och hennes tolkningar av ursprungsfolket mbyá-guaranis kosmologi i form av sånger, som nu för första gången har tolkats till svenska av Ulla M Gabrielsson. Boken ges ut med stöd från Nationalbiblioteket, Rio de Janeiro, Brasilien.
Mbyá-guarani lever vid Paraguayfloden i södra Brasilien. De är ett nomadfolk som har levt längs Sydamerikas atlantkust i årtusenden och vars livskultur tekoha är starkt hotad av avskogningen. Guarani anses vara ett av världens äldsta språk. Joselys poesi är skriven i dialog med sångerna. Dikten Nomadiska boplatser berättar om den amerindianska befolkningens långa vandringar. Guapuruvu är ett mytiskt träd med gula, väldoftande blommor. Kallas för Brazilian Fire Tree, brasilianskt eldträd.
Ill: Itororó (detalj) av Francisco Faría.
Josely Vianna Baptista: Nomadiska boplatser
Trämaskar och termiter gnager
glupskt på hyddans ribbor
veteknippen hänger under taket
som talismaner för fyllda lador;
krukorna mal sönder sädeskorn till smulor
och hängmattorna gungar sina nötta fransar
nära marken, där en svart fläck
vittnar om en gammal eld
allt är övergivet nu, men ändå
är fröna sådda i trädgårdens jord
för dem som går mellan träden
en och en (med tomma knyten),
går under elva tusen
eldträd: guapuruvu